språkforskning

Den språkvetenskapliga avdelningen på redaktionen, d v s de bakre regioner av hjärnkontoret där gamla arabiskastudier finns dolda, slog plötsligt larm. Ni minns ju att jag skrev om skandalen i samband med Nobelmuséets invigning av utställningen om yttrandefrihet? Där den film som visades censurerades av imamen Abd Al Haqq Kielan?

Ja, alltså, såvitt jag kan minnas betyder Abd-al-haqq Sanningens Tjänare (abd – tjänare, al haqq- sanningen). Passar ju bra, eller hur!

Fast egentligen – eller från början – heter han Leif Karlsson. Jag har ingen aning om vad Leif betyder.

fortsättning krokoanka

Titta noga på bilden (som jag snott från bloggen Anna Anka)! Kan det vara Anna Anka som är beviset kreationisterna kräver för att evolutionen ägt rum? Alltså en kombination mellan två moderna arter: ankan och krokodilen. Krokoankan, mer känd som the crocoduck?

Det slog mig plötsligt att det inte är helt omöjligt. Nog ser hon ut som om det kan finnas en krokodil någonstans bland de svensk/polska förfäderna? Hon lär för övrigt inte ha någon kontakt med sin familj, enligt posh 24. Usch vad elak jag är.

dilsa och krokoankan

”Yttrandefriheten lägger sig platt för religionen” skrev Dilsa Demirbag Steen några dagar senare i Expressen apropå Nobelinvigningen. Tyvärr har hon rätt, och detta är ju inte enda exemplet. Jag vill minnas att en utställning på Folkens museum i Göteborg togs ner för ett par år sedan efter påtryckningar från muslimskt håll.

Man skulle ju hoppats att skandalen på Nobelmuséet var ett isolerat fenomen. Så är det dessvärre inte alls, tvärtom pågår en internationell kampanj för att flytta fram religionens ståndpunkter på vetenskapens bekostnad. Den har pågått i flera år, inte minst i USA, vilket väl är känt för de flesta.

Richard Dawkins har uppmärksammat boken Atlas of Creation av Harun Yahyra som distribuerats gratis i Turkiet i tiotusental exemplar Ingen vet varifrån pengarna kommer och boken är tänkt att användas i skolundervisningen. I motsats till kristna fundamentalister erkänns här fossils ålder, men däremot hävdas att ingenting hänt med dem under miljontals år. Alltså att moderna arter är desamma som fossila arter.

Av diskussionen efteråt framgår att även amerikanska kreationister hävdar att man tar en modern art och en annan, tillexempel en anka och en krokodil och säger: om evolutionen ägt rum, måste det finnas en krokoanka!

Krokoankan kan alltså sägas förena muslimska fundamentalister i EU-kandidatlandet Turkiet med konservativa kristna dito i USA. Så vi kan väl alla lyckönska oss själva till att evolutionen frambringat en så fantasirik varelse som människan! Eller?

Nobelmuséet i skamvrån

Förra söndagen ägde en skandal rum i Stockholm. Då skedde nämligen invigningen av Nobelmuséets utställning om yttrandefrihet, där en imam fått granska den film som visades och censura den.

Filmen, Theo van Goghs Submission, visades alltså i stympat och censurerat skick för publiken utan att det nämndes att man låtit imamen Abd al Haqq Kielan granska den i förväg och godkänna vilka delar som kunde få visas och inte.

”Yttrandefriheten skall vi försvara till sista blodsdroppen. Men för att man skall kunna upprätthålla den så krävs det ju också att människor hanterar yttrandefriheten på ett sansat sätt” förklarar Nobelmuseets utställningschef Olov Amelin för Sydsvenskan.

Nobelmuseet, som onekligen förknippas med ett av världens största vetenskapspris (det största, rentav) känner sig alltså numera manat att låta sina utställningar granskas av religiösa auktoriteter. Inte nog med det, utan dessutom i samband med en utställning om just yttrandefrihet!

Därför kommer jag fortsättningsvis att kräva att jag få läsa igenom alla Abd al Haqq Kielans predikningar i förväg. Jag kommer att stryka sådant jag inte gillar, finner upprörande eller som strider mot mina ideal. Det får han och församlingen finna sig i, eftersom yttrandefriheten måste hanteras på ett sansat sätt.

min kamp för att bli verklig

Är han verklig? Finns han på riktigt?

Ingen har väl kunnat undgå Göran Hägglunds utspel förra veckan om ”Verklighetens Folk”?

Själv tror jag att Göran Hägglund är verklig, men alldeles säker är jag inte. Det är det svårt att vara, tycker jag. Men OK, säg att Göran verkligen finns. I verkligheten. Han bor där i sitt oerhört verkliga radhus i Jönköpingstrakten, och sitter vid sitt verkligen jätteverkliga köksbord och umgås med sin superverkliga familj. Som verkligen finns.

Jag har förstått två saker. Det första är att ingen kan tas på allvar som inte är verklig. Därför vill vi alla vara verkliga.
Det andra är att just köksbordet spelar en avgörande roll för att kunna tillhöra Verklighetens Folk.
Att vara verklig i badrummet går liksom inte. Inte heller verkar det gå för sig att vara verklig i tillexempel sovrummet, eller på jobbet.
Sitta och vara verklig i vardagsrumssoffan är verkligen (?) inte aktuellt. Utan det är köksbordet som gäller. Ingenstans är en människa så verklig som där. Det är vid köksbordet – helst i ett radhus – som verkligheten inträder!

Det här förutsätter att man för det första har någonstans att bo (de som inte har det kan inte vara verkliga, då de av lätt insedda skäl inte kan ha ett köksbord att sitta vid). För det andra förutsätter det att ett köksbord verkligen får plats i köket (här faller många bort som bor i mindre lägenheter). För det tredje måste det finnas tid att sitta ner vid köksbordet. Det vet jag många som inte har.

Tack Göran för att du får mig att förstå att alla dessa människor inte är verkliga och att jag följaktligen inte behöver ta dem på allvar! De kanske går omkring och tror att de finns, men det gör de alltså inte. För de sitter inte vid köksbordet och tillhör inte Verklighetens Folk.

Jag har ett köksbord!!! HURRA!!!! Nu infinner sig ett problem. Jag vill ju gärna tillhöra Verklighetens Folk såklart, men sitter uppriktigt sagt sällan vid köksbordet. När jag arbetar, sitter jag vid mitt skrivbord. Där är det inte särskilt verkligt att vara, vad jag förstår. Så nu har jag bestämt mig. Idag ska jag arbeta vid köksbordet! Och känna mig verklig!!

Dessvärre har jag insett en annan sak också. För att tillhöra Verklighetens Folk på riktigt måste man gilla fotboll. Därför hade jag Sportnytt på hela kvällen igår. Jag blundade när det var en halv minut om ridsport. Får jag vara med då, Göran? Räknas jag? Finns jag?

Nu måste jag sluta eftersom köksbordet kallar. Kram på er alla medmänniskor och andra!

äsch då

…det var knappt att vi fick se några av Mapplethorpes bilder, utan det handlade om Sam Wagstaff och hans samlingar…..

robert mapplethorpe

Missa inte K-Special i SvT om en av världens bästa fotografer!

tillbaka!!!!!

Bloggandet här har legat nere ett tag, men precis som svenska myndigheter tar jag inget som helst ansvar. Det är inte mitt fel, helt enkelt. Nu är väl försummat bloggande inte lika allvarligt som dödsfall i vården eller efter omhändertagande av polis, vill jag gärna tro.

Men de av er som ändå vill ställa mig till svars, är välkomna att göra så. Då tillsätts en utredning som tar ett par månader minst i anspråk. Sedan kommer utredningen fram till att alla rutiner fungerat, att det inte finns något fel på säkerheten, att ingen brustit i tillsyn o s v. Själv kommer jag naturligtvis att åtnjuta full månadslön under tiden jag utreder, på er bekostnad:-)))

Dags att bli folkvald? Gå med i Piratpartiet, logga in här, skriv en reklamtext om dig själv på 300 tecken och bifoga ett foto. Du är nu på väg till Riksdagen!

I Ekots lördagsintervju (som du kan lyssna på här) ger Mona Sahlin uttryck för uppfattningen att ”förtroendevalda” kan ha dubbla löner. Hon gör därvidlag ingen som helst skillnad på en lokal partiklubb och landets lagstiftande församling. Så varför skulle du?

I övrigt är det min bestämda uppfattning att den gråtmilda rösten och bristen på retoriska kunskaper (här: att vare sig pathos, ethos eller logos går fram) kommer göra att Sahlin förlorar valet trots ett relativt gynnsamt opinionsläge. Rekordhöga arbetslöshetssiffror borde göra att en regering som gick till val på att minska arbetslösheten (annars en klassisk sossefråga, men som den föregående Persson-regeringen, där Sahlin satt med, gravt försummade) sitter löst. Sahlin borde ha vad amerikanerna kallar a golden oppurtunity.
Men så ser det inte ut att bli, om man lyssnar på lördagsintervjun.

Nu ska jag iväg och äta en dyr middag som någon annan bjuder på. Alltid en bra början!

/S

en skön samling

Bloggen Nemokrati redogör för vilka som sitter i Stockholmsprogrammets så kallade Framtidsgrupp för Frihet, Rättvisa och Säkerhet.

Bara namnet på själva gruppen är tillräckligt för att framkalla Orwellska framtidsrysningar längs åtminstone min ryggrad.

Gruppens sammansättning gör inte att de går över, tvärtom.

Frihet är slaveri. Okunskap är styrka. Vi är där nu. Och att eländet går under beteckningen Stockholmsprogrammet, gör mig som infödd byfåne uppriktigt ledsen å hembygdens vägnar.

framtidens fåraherdar

Det finns ekonomer och det finns modeller för hur dessa tänker kring ekonomiska flöden och samhällsutveckling. Vilket väl inte kunnat undgå någon, med tanke på det avsevärda utrymme dessa framtidsprognosernas spåmän och -kvinnor ges.

Det finns också kristallkulor som bekant och inom vetenskapens domäner har ekonomi inte riktigt samma status som exempelvis fysik eller kemi.

Detta motiveras främst av att ekonomer historiskt sett varit ganska dåliga på att förutse de förlopp de säger sig ha vetenskapliga modeller för att förutse.

Alltså är det inte vetenskap i ordets egentliga mening, utan ett slags tyckande utifrån matematiska modeller. Så säger iallafall belackarna, medan ekonomerna tappert försvarar sig. Inte för inte är ekonomipriset inget riktigt Nobelpris. Men den ekonomiska forskningen har gått framåt sedan Nobels dagar, hävdar gärna ekonomerna.

Vare därmed hur det vill. Det finns många duktiga ekonomer. Men hur tänker de egentligen? Kan man med hjälp av ekonomiska modeller förutse samhällsutvecklingen? Nu när samhället befinner sig i ett skede av omvandling, blir frågan kritisk.

Senast en stor samhällsomvandling skedde – omvandlingen från bondesamhälle (på de flesta ställen i Europa feodala samhällen) till ett industrisamhälle, var ekonomerna på G.

Under Spinning-Jenny-epoken, då stora folkmassor flyttade in till städerna för att arbeta i de mekaniserade textilfabrikerna, kliade sig ekonomer i huvudet. Vilket var framtidsyrket?

Fabrikerna behövde råvaror. Råvaran vid den här tidpunkten var ull. Alltså kom ekonomerna fram till att framtidsyrket framför andra var fåraherde!

Vi kan skratta åt det idag, men då måste det ha framstått som en helt logisk slutsats. Bara det att man glömde ta med vissa faktorer i kalkylen, såsom de växande kommunikationerna, kolonialiseringen av Indien (bomull) och annat som då framstod som mindre relevant.

På samma sätt är det nu. De kalkyler och prognoser som görs för framtidens arbetsmarknad bygger på kända faktorer. Den totala omvälvning som samhället genomgår ryms inte i ekonomernas modeller, såvitt jag kunnat se. Hittills har allt jag sett i genren byggt på principen om framtidens fåraherdar.

Det vill säga – den vagt formulerade informations/IT/kommunikationssektorn förväntas skapa arbetstillfällen i symbios med finanssektorn. Arbetstillfällen som i prognoserna formellt ser likadana ut som exempelvis ett jobb i industrisektorn.

Men vi kommer inte att jobba som fåraherdar! Vi kommer att
göra något helt annat. Som kanske inte ens kallas arbetstillfälle med dagens definition av begreppet.

Här krävs nya affärsmodeller, otänkbara inom ramen för rådande idiom, och dessa skapas (tror jag) på helt andra ställen än de självutnämnda prognosmakarna tänkt sig.