liksom alltså mediegenomslag liksom

Häromdagen intervjuade Daniel Sjölin i Babel den före detta Fittstimmaren Karolina Ramqvist. Detta med anledning av hennes roman Flickvännen, som handlar om en flickvän till en kriminell. Vi uppmanades av Daniel Sjölin att läsa Flickvännen, som av Dagens Nyheters rescensent beskrivs som ”en koncentrerad men statisk skildring av ytlighet och kyla, en stilistiskt kraftfull men orörlig vision av ett beroendetillstånd.”

Jag vet inte om jag är så sugen. Men det går inte att komma undan. Flickvännen är överallt. Intervjuer i press och radio och samma tugg om och om igen. Ibland kallas även experter in för att förklara för oss hur det kommer sig att en del tjejer inte blir kära i de mest moraliskt oförvitliga. Andra gånger framhålls det på ett lite hemligt vis – som om det hittills varit en helt oanad möjlighet – att det finns kvinnor som blir kära i kriminella. Med ett lika förtroligt som sensationsviskande tilltal anförtros vi hemligheten, som liksom inte varit tänkbar förrän nu. Romanen innebär alltså, trots att den är fiktion, inget mindre än ett stort avslöjande!!! Som det anstår en DN-reporter. DN hade därför låtit Jesper Högström från Expressen recensera kollegan på DN.

Ja ni märker. Det är inte så långt mellan stolarna här. Vi rör oss i det så kallade medieetablissemanget, där de som utvalts är smakdomare och avgör vad som är bra respektive dålig kultur. Flickvännen är alltså bra. Frågan är om denna roman skulle fått samma omfattande uppmärksamhet (för att inte säga totala mediegenomslag) och om Public Service TV skulle ha bjudit på köpuppmaningar om Karolina Ramqvist varit ett okänt namn sedan tidigare. Tillåt mig att tvivla.

Liksom och alltså är för övrigt de mest frekventa orden i Karolina Ramqvists vokabulär. Det framgick av Babelintervjun, där Karolina använde sig av ordet liksom inte mindre än 37 gånger, om jag räknade rätt. Antalet alltså räknade jag inte, men vågar påstå att det kvalar in som god tvåa.

Ungefär såhär lät det: ”Ja alltså jag växte ju upp i Nacka liksom där man liksom hörde mycket alltså om kriminella killar liksom. Så jag liksom kan en del om det alltså och ville liksom berätta om vad det liksom betydde.”

Jag vet att det är vanvördigt. Jag vet att jag borde ta denna kulturpersonlighet och ledande debattör och kulturkritiker på det största och mest högstämda allvar jag någonsin är mäktig. Men jag förmår inte. Anden är villig men köttet svagt, skulle man kunna säga. Som tur är är jag redan bannlyst såvitt jag förstår – och kommer sannolikt aldrig någonsin bli reporter på ett så fint ställe som DN Kultur.

Annonser

Lämna en kommentar

Filed under tv

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s