Category Archives: tv

adjö till det gamla, hej till det nya

Förutom de feta små knopparna till vintergäck och en och annan snödroppe som kämpar sig fram i någon lucka i det smutsiga snötäcket, kan våren anas på flera sätt. Tillexempel kan jag märka en lätt oro i luften. Det är dags för förändring. En pirrande, rastlös känsla. Nu kan säkert händelserna i omvärlden – Japan, Libyen, Bahrain och vad kommer de isländska vulkanerna hitta på härnäst nu när tektoniska plattorna uppenbarligen är i kritiskt läge? – hjälpa till lite.

Jojomän. Stora saker är i görningen. Ny ekonomisk världsordning, säger vissa – de finansiella systemen kommer att förändras nu när Japan som äger triljoners triljoner i amerikanska statsobligationer behöver pengarna själva. Petrodollarn får stryk, USA trycker upp mer pengar och drabbas av hyperinflation.

Skuldsättningen är överhuvudtaget ett problem i flera västländer, som till skillnad från Japan är skyldiga pengar utomlands.

Här hemma är socialförsäkringssystemets nedmontering en källa till bekymmer och tragedier. Aldrig har kyrkorna haft så många nödställda som bett om hjälp, och landets diakoner har enat sig kring ett upprop till regeringen.

Några förbereder sig på världens undergång redan i december nästa år. Andra ser belastningen på jordens resurser som något som närmar sig kritiska nivåer. En global livsmedelskris står för dörren, spekulanter på börsen driver upp priserna, stater hamstrar lager av ris och andra baslivsmedel och stora aktörer gör det omöjligt för små odlare att försörja sig på vad de odlar. Den biologiska mångfalden slås ut av genetiskt formgivna grödor, som sprider sig i naturen (hörde jag rätt när Vetenskapsradion pratade om flera sorters genmanipulerade raps i den tyska floran?)

Kärnkraften – som så sent som för några veckor sedan ansågs miljövänlig och säker – anges nu som ytterligare ett gubbdominerat hot mot vår existens.

Och till sist det mest graverande belägget av alla – gredelint är modefärg (som det utmärkta radioprogrammet Stil rapporterade i sin special om Mae West.) Mae West gillade svart, vitt och lila men bar aldrig grönt och pärlor – det förde otur med sig. Jag begrundar med skräck min gröna vårkappa, men lyckligtvis bär jag inga pärlor. Gredelint, lila eller purpur är en färg som markerar en slutfas, konstaterade en färgexpert i programmet. Som plommonen om hösten. Slutet på en era, eller en epok! Att lila kommer i läppstift till våren är sålunda ännu ett tecken – en ny tid randas! Var redo, som scouterna säger.

Annonser

1 kommentar

Filed under allmänt, radio, tv

big crunch, big chill…

Universums undergång. Just nu i Kunskapskanalen!

Expansionen kommer så småningom att göra jorden till en mörk och enslig plats (fast solen har nog blivit en vit dvärg innan dess, så ingen lär märka det).

Intressant är det också att tänka på att stjärnorna var närmare på Kopernikus tid. Månen var närmare jorden då också.
Tänk vilken stjärnhimmel Sapfo måste ha kunnat se!

Nej, nu måste jag titta… får aldrig nog av astronomi, kosmologi, astrofysik och sånt. Eller partikelfysik. Det är så fascinerande!
För alla som är intresserade men kanske inte vet var de ska börja, kan jag rekommendera en bok som heter Människan, Kvarken och Kosmos av Lars Bergström. Den är liten och tunn men innehåller allt man behöver veta för att hänga med. Ad astra!

Lämna en kommentar

Filed under allmänt, tv

long time no c (igen) – reflektioner kring jämställdhet i journalistiken

Det var längesen jag skrev något här (igen) och jag försöker förstå vad det beror på. Det är ju faktiskt inte ett dugg svårt att blogga, och jag har ju saker att berätta vill jag tro. Senaste tiden har varit full av arbete (skyller på det!) med ett otal artiklar om jämställdhetsintegrering (sug på det ordet:-).

Så jag sitter hela dagarna och ordbajsar sådant som ”kommundirektörsberedning” (ja, det är faktiskt ett begrepp inom svensk offentlig förvaltning, åtminstone lokalt) och ”konsekvensanalysverktyg” (mer allmänt spritt ordbajs över alla landets regionförbund, landsting och kommuner). På sätt och vis gör det mig lite beklämd å det stackars språkets vägnar. Det kan ju inte försvara sig när jag skriver så. Och det kan inte jag heller, för jag måste återge vad som sägs på ett korrekt sätt om inte de som pratar i artiklarna ska känna sig felciterade. I vissa lägen är det ganska svårt att göra läsning av det, iallafall om man vill tro att någon ska läsa det frivilligt. Men det kanske ingen gör, å andra sidan.

Tänk så mycket enklare – och roligare! – det var att skriva för Novellen eller VeckoRevyn eller Damernas Värld, tidningar som ett (ganska stort) antal människor gick och köpte i kiosken av alldeles egen fri vilja. För att de tyckte om att läsa vad som stod där och inget annat. Jag kanske alldeles borde byta spår och återvända till den baktalade, förhatliga, kommersialiserade, kolorerade – och kvinnodominerade! – veckopressen.

En reflektion apropå jämställdhet när det gäller press är att i stort sett alla den kvinnodominerade veckopressens innovationer (tekniskt – exempelvis off-set när det var nytt – och journalistiskt – exempelvis personporträttet – och fackmaterial sedan länge tagits över av den åtminstone dåförtiden mansdominerade kvällspressen (inredning, matlagning, mode, trender, kändisar etc). Faktiskt även av dagspress (alltså morgontidningar) när jag tänker efter. Och det är i takt med att know-how och medarbetare köpts över från den kvinnodominerade veckopressen till den mansdominerade dagspressen som statusen höjts för den typen av journalistik. Vad är riktigt trashy idag när hemma-hos-reportage sänds i varje TV-kanal? Bergis är det kvinnodominerat.

Lämna en kommentar

Filed under allmänt, tidningar, tv

idiocracy, videocracy, mediocracy, autocracy

Idiocracy är en rätt kul film från 2006 i regi av Mike Judge. Den handlar om hur en medelmåttigt begåvad bibliotekarie hamnar femhundra år in i framtiden genom ett militärt experiment. I framtiden är folk helt debila, enligt denna dystopi. Folk är så korkade att de inte fattar att man ska vattna grödor med vatten och inte med Gatorade. De är så hjärntvättade av hundratals år av reklambudskap att de menar att Gatorade ”has what crops crave”. Vår hjälte har ett elände med att övertyga dem, och det är inte förrän han inbillar dem att han kan TALA MED VÄXTERNA som de tycker att det kan vara värt ett försök att vattna. I övrigt är våld och sex det enda de bryr sig om där de drar runt i förfallna miljöer fyllda av skräp. En framtidsvision så god som någon i bemärkelsen trovärdig.

Jag kan inte låta bli att undra om inte Erik Gandini blev inspirerad till titeln på sin Italiendokumentär Videocracy efter att ha sett den. Själv såg jag Videocracy först idag, på TV 4. Som vanligt sist med det senaste (jag, alltså).

På Facebook förekom en tråd för ett par dagar sen om titeln Videocracy, som många misstolkat som Videocrazy. Andra såg en alliteration på democracy. Själv satsar jag mitt lördagsgodis på autocracy och mediocracy efter innehållet (debil despot som sitter kvar vid makten) och idiocracy (alliterationsmönstret) efter Mike Judge. F-n vet. Är det någon som känner Gandini och kan fråga?

Lämna en kommentar

Filed under tv

svenska författare har ordet

I serien ”Så talar svenska författare” med förklaringar har vi kommit fram till Maria Sveland. I kvällens Babel uttryckte hon sig såhär:

”Konfundersam” – en sammansättning av orden konfunderad och fundersam. Betyder något i stil med ”tveksam”, av sammanhanget att döma (Sveland var ”konfundersam” till att medverka i antologin om mormödrar).

”Uppvuxt” – Maria Sveland sa till Birgitta Stenberg att hon var ”uppvuxt” under en annan tid. En återigen förmodad sammansättning, denna gång av uppvuxen och substantivet uppväxt. Betyder ungefär samma sak, skulle jag tro.

Lämna en kommentar

Filed under tv

kalasbra kobra

Gårdagkvällen lystes upp av ett gnistrande Kobra-avsnitt. Det är helt enkelt lysande TV att bevaka death-metal-scenen i Mellanöstern. Vi är inte bortskämda med hårdrocksbevakning från arabvärlden.

På plats på Desert Rock i Dubai fick vi stifta bekantskap med Dubaibandet Nervecell och möta stockholmsbandet Opeth. Bäst var det fan som på slutet tog sig in bakom scenen och sade till Kristofer Lundström att han skulle strunta i vad han hette och var han kom ifrån, det viktiga var att han älskade Opeth!! Även intervjun med Mark Levine bidrog till att kasta ljus över ett försummat kulturuttryck i den gängse mediebevakningen. Hur modiga är inte metal-fansen i arabvärlden!! De blir gripna och häktade och får håret tvångsklippt. Men vägrar ge upp!!!

Ni som missade Kobra igår kan se det här.

Lämna en kommentar

Filed under tv

liksom alltså mediegenomslag liksom

Häromdagen intervjuade Daniel Sjölin i Babel den före detta Fittstimmaren Karolina Ramqvist. Detta med anledning av hennes roman Flickvännen, som handlar om en flickvän till en kriminell. Vi uppmanades av Daniel Sjölin att läsa Flickvännen, som av Dagens Nyheters rescensent beskrivs som ”en koncentrerad men statisk skildring av ytlighet och kyla, en stilistiskt kraftfull men orörlig vision av ett beroendetillstånd.”

Jag vet inte om jag är så sugen. Men det går inte att komma undan. Flickvännen är överallt. Intervjuer i press och radio och samma tugg om och om igen. Ibland kallas även experter in för att förklara för oss hur det kommer sig att en del tjejer inte blir kära i de mest moraliskt oförvitliga. Andra gånger framhålls det på ett lite hemligt vis – som om det hittills varit en helt oanad möjlighet – att det finns kvinnor som blir kära i kriminella. Med ett lika förtroligt som sensationsviskande tilltal anförtros vi hemligheten, som liksom inte varit tänkbar förrän nu. Romanen innebär alltså, trots att den är fiktion, inget mindre än ett stort avslöjande!!! Som det anstår en DN-reporter. DN hade därför låtit Jesper Högström från Expressen recensera kollegan på DN.

Ja ni märker. Det är inte så långt mellan stolarna här. Vi rör oss i det så kallade medieetablissemanget, där de som utvalts är smakdomare och avgör vad som är bra respektive dålig kultur. Flickvännen är alltså bra. Frågan är om denna roman skulle fått samma omfattande uppmärksamhet (för att inte säga totala mediegenomslag) och om Public Service TV skulle ha bjudit på köpuppmaningar om Karolina Ramqvist varit ett okänt namn sedan tidigare. Tillåt mig att tvivla.

Liksom och alltså är för övrigt de mest frekventa orden i Karolina Ramqvists vokabulär. Det framgick av Babelintervjun, där Karolina använde sig av ordet liksom inte mindre än 37 gånger, om jag räknade rätt. Antalet alltså räknade jag inte, men vågar påstå att det kvalar in som god tvåa.

Ungefär såhär lät det: ”Ja alltså jag växte ju upp i Nacka liksom där man liksom hörde mycket alltså om kriminella killar liksom. Så jag liksom kan en del om det alltså och ville liksom berätta om vad det liksom betydde.”

Jag vet att det är vanvördigt. Jag vet att jag borde ta denna kulturpersonlighet och ledande debattör och kulturkritiker på det största och mest högstämda allvar jag någonsin är mäktig. Men jag förmår inte. Anden är villig men köttet svagt, skulle man kunna säga. Som tur är är jag redan bannlyst såvitt jag förstår – och kommer sannolikt aldrig någonsin bli reporter på ett så fint ställe som DN Kultur.

Lämna en kommentar

Filed under tv